Går det att fördriva invandringsfrågan med miljöfrågan?
Sunday 12 August, 2018
Medierna verkar närmast unisont lyfta fram teorin om koldioxidorsakad global uppvärmning i rapporteringen. Man funderar på var den frågan kom ifrån - är det den varma sommaren som fick väljarna att bli oroliga för klimatet och fick denna rädsla sedan medierna att börja skriva om klimatet i stället för Sverigedemokraterna - som fram till för några dagar sedan dominerat mediernas bevakning?
Men någon större klimatångest kan inte spåras i väljarkåren. Miljöfrågorna ligger långt ner och Miljöpartiets språkrör åtnjuter extremt litet förtroende bland väljarna. När väljarna får möjlighet att välja vilka politiska frågor som de anser är de viktigaste är det endast omkring 30 procent som anger miljö/klimat. Det kan jämföras med att 64 procent tar med sjukvården bland de viktigaste frågorna. I början av augusti - i samband med skogsbränderna - ökade andelen som tar med klimatet visserligen till 35 procent, men det är alltjämt en låg andel.
Det verkar alltså som om det stora intresset för koldioxid (vilket alla miljöfrågor numera reduceras till) är medieinducerat.
Är man konspiratorisk om man tror att nyhetsmedierna vill sätta en agenda som handlar om något annat än Sverigedemokraterna de sista veckorna innan valet? SD-väljarna själva ser förvisso konspirationer överallt. Men det faktum att man är paranoid behöver inte betyda att alla inte är ute efter en, som någon sade. Och alla med något slags inflytande är faktiskt ute efter Sverigedemokraterna.
Är det orimligt att de tre stora nyhetsförmedlarna i landet - staten, Schibstedt och Bonnier - i något eller några sammanhang träffas och pratar ihop sig? Nej, det är det givetvis inte. Sverige är ett mycket litet land - så litet att det går att samla några av de viktigaste opinionsbildande krafterna i ett fyrmanstält. Låt vara att den fjärde personen - SD-medierna - kommer att stå utanför tältet och pinka in.
Miljöfrågan är den minsta gemensamma nämnaren. Till skillnad från frågor om skatter och välfärd delar denna fråga inte den goda sidan i två jämnstora block.
Det finns bara ett problem med att lyfta miljöfrågan. Det är att Gustav Fridolin och Isabella Löfvin har extremt lågt förtroende i väljarkåren. Tio procent av väljarna har ganska eller mycket stort förtroende för Gustav Fridolin och nio procent har ganska eller mycket stort förtroende för Isabella Lövin. Ironiskt nog har de båda företrädarna för partiet vuxit upp med medierna från barnsben - som anställda och praktikanter - och kan därför närmast ses som mediekoncernernas adoptivbarn.
Det är svaga siffor. Annie Lööf har till exempel 33 procent, Stefan Löfven 32 procent och Ulf Kristersson 31 procent. Så även om medierna unisont skulle lyfta miljöfrågorna i medierna blir resultatet bara att Miljöpartiet syns i medierna. Och eftersom partiets företrädare gör ett sällsynt dåligt jobb punkteras det som skulle bli en ståtlig sufflé och reduceras till något som mer liknar pannkaka.
Det finns både realpolitiska och personrelaterade skäl till att Miljöpartiet är impopulärt, men faktum kvarstår att bäraren av miljöfrågan i svensk politik är ett sänkte för samma fråga. Det är som att lägga upp bollen för straffspark - utan att inse att den som ska sparka är en späd nioåring.
Tanken att låta miljöfrågan tränga ut migrationen är nog god - hade det inte varit för Miljöpartiet. Att låta sin egen svärson ta över det politiska initiativet kan ibland vara en god idé - svärsöner är i allmänhet lojala, titta bara på USA och Turkiet där släktskap fått en allt större betydelse i politiken. Problemet är att förmåga och kompetens inte alltid går hand i hand med lojalitet.
Frågan är därför vad som händer nu? Målet måste vara att lyfta miljöfrågan så högt att den tränger ut migrationen som en av de tre viktigaste frågorna enligt väljarna. Men jag tror inte det kommer att lyckas. I den senaste mätningen av Novus hamnar Miljö och klimat på plats fem - efter sjukvård, invandring/integration, skola/utbildning, samt lag och ordning. Det lär krävas många helsidor och förstaplatser i nyhetssändningarna för att ändra den rangordningen - speciellt om augusti blir en kall månad.
Det man möjligen kan hoppas på är att lag- och ordning pressar ner invandring/integration till en fjärdeplats. Men som SvT och TV4 brukar lägga upp valdebatterna innebär detta att samtliga dessa frågor kommer med. Och lag och ordning är nära relaterad till migration - vilket ger SD goda möjligheter i vilket fall som helst.
Så om nu tanken med att lyfta miljöfrågan på bred front var att tränga ut migrationen får vi betrakta detta som ett bra försök. Men det lär nog stanna där.