Nu var det riktigt länge sedan jag skrev något här, så jag tänkte skriva några rader om min vår och fisket efter färna!
Jag har sen i slutet av mars enbart riktat in mig på färnan, jag har lyckats rätt bra med mitt fiske men självklart har man fiskat för lite, hehe!
Men vi tar det från början.

Som sagt jag började i slutet av mars, vintern hade svårt att släppa sitt grepp och det låg fortfarande snö på marken och flödena var väldigt höga i åarna. Så förutsättningarna var allt annat än optimala, så det första passet blev ett sådant där blankpass!

Men snart började våren komma och i början av april var jag åter ute och nu hade färnorna vaknat till liv. Jag kom till ån på morgonen och solen hade gjort sitt med snön, men det låg fortfarande lite is i kanterna av ån.
Jag placerade en räka i ytterkanten av strömmen och det tog inte mer än fem minuter innan det gungade till i spötoppen, kort efter bugade spöt och jag krokade. Efter en rolig fight kunde jag omsluta håvnätet kring en fin färna på 2070 gram.

Jag kunde inte fiska så länge den förmiddagen men bara några dagar senare var jag ute efter jobbet. Det tog en stund men tillslut lyckades jag lura en färna att smaka på mitt bröd. En fin fisk på 2060 gram. Tyvärr blev det bara en fisk även denna gången, men snittet på de två första färnorna får man inte klaga på.

På lördagen begav jag mig återigen ut på lite färnamete ihop med Jimmie, men den resan ska vi inte nämna mer om, tvärdött och vi lyckades blanka båda två…

Så med lätt skadat självförtroende körde jag ännu ett kvällspass och den här gången var Jonas med. Vi lyckades lura upp tre färnor, och den största föll återigen för en brödbit, en kort fisk men med en fin kondition på 1,97 kg. Jonas lyckades lura upp en mindre färna på räka.

Snart var jag återigen vid ån, och efter bara fem minuters fiske gungar det till rejält i spöt och jag krokar en fin färna på 1,7 kg. Vilken start tänkte både jag och Jonas, men tyvärr blev det bara någon mindre färna…

Det tog över en vecka innan jag kunde komma ut på lite fiske igen, hopplöst… Men väl vid ån så lyckades jag rätt bra. Jag och Jonas hade tagit oss till platsen där jag fick min första färna för året. Vattennivån var lägre nu och det såg riktigt lovande ut. Jag placerade en brödbit på kroken och skickade ut mitt bottenmetetackel i strömmen och det tog inte mer än fem minuter innan en fisk var framme och smakade lite. Kort efter så gungade det till rejält i spöt och jag krokade. Fisken gick nedströms i en rasande fart så jag trodde först jag hade missat den… Men tillslut fick jag kontakt och efter lite strul runt gammalt gräs kunde Jonas håva en riktigt fin färna. Vid första anblick såg det ut som en regga, alltså en fisk över 2500 gram. Men när vi tog måttet så stannade den på 56 cm och 2,35 kg. Men likväl en fantastiskt fin färna.

Någon dag senare så satte jag mig i bilen och körde till Emån för att fiska ett par dagar med Henrik Stale, mer om det kan ni läsa på Swedish Anglers. Men lite kort så var det en riktigt kul resa och jag lyckade lura upp någon färna med en topp på 2100 gram och 55 cm.

Med stärkt självförtroende och en fiskeabstinens på max så bestämde jag och Jonas för att köra en bit och se om vi kunde lyckas lura ett par finare färnor.
Vid den första platsen placerade ja en brödbit på ytan i ett bakvatten. Efter någon minut ser jag en färna komma upp och putta till min brödbit, så nervöst sitter jag helt stilla då brödbiten bara är 2 meter ifrån mig, helt plötsligt försvinner brödet och jag krokar. Spöt bugar djupt men ganska snabbt kan jag styra in färnan och Jonas håvar. Han tittar ned i håven och säger, du den här är närmare 3 kilo än 2,5… Jaja säger jag, man brukar bli lurad och tro att de är större än vad de är, haha. Jag plockar fram måttband, våg, matta och vågsäck. Jag har ens inte tittat i håven… Jonas säger igen, den här är STOR. Jag går fram kollar ned i håven och ser verkligen en STOR färna! Jag får lite fiskefrossa, och när jag lyfter upp den och mäter den till 59 centimeter vet jag att det är en regga! för den är tjock och har en omkrets på 40 cm. Vikten fastställs till 2870 gram, en magisk fisk och ett nytt PB för mig!

Jag svävar på moln, jag går runt och myser. kikar på när Jonas fiskar, letar några nya platser och skjuter ut brödbitar. Knappt en timme efter att jag släppt tillbaka mitt nya PB så gör jag ett nytt utlägg, jag låter brödbiten glida med strömmen i säkert 60-70 meter, när den glider förbi ett buskparti ser jag att det plaskar till och jag krokar. Det går tungt, igen. Färnan går ut i strömmen och bromsen tickar fint från rullen. Efter någon minut har jag fått färnan närmare mig, fast då går den rakt emot ett buskage men jag lyckas styra ut den igen och snart kan Jonas håva ännu en tjock färna.
Vi mäter den till 57 centimeter och med en omkrets på 37 cm lyckas den pressa vågen till 2510 gram och ännu en regga! Snacka om en magisk dag!

Jonas lyckas även han kroka ett par riktigt fina färnor, båda över 2 kilo med en topp på 2,35. Tyvärr tappade han en också, men man kan inte vinna varje gång!

Några dagar senare så tog jag och Jonas ännu ett pass efter jobbet. Jag försökte återigen på ytan, men inte en färna ville visa sig. Jonas lyckades kroka en fin färna på 1,8 kg, men innan vi hann ta något kort smet den ur håven, haha. Själv kände jag mig rätt färdig med färnan för den här våren och satt mer och tänkte på de arter jag ska fokusera på nu. Jag hade ett par bättre napp, men jag lyckades aldrig kroka någon färna och fick se mitt sista vårpass som ett blankt sådant. Men jag var sjukt nöjd ändå och när jag körde hem kunde jag summera mitt bästa färnafiske någonsin.
Nytt PB, färna över två kilo i tre olika åar men bäst av allt är att jag har fått dela allt detta med härliga vänner och likasinnade nördar! Tack 🙂

Magisk solnedgång vid Emån

Nu blir det att ta sikte på andra arter som gös, sutare och förhoppningsvis ruda…