Jag vaknade med ett ryck i lördags morse, insåg snabbt att det var mobilen som brummade och det var dags att gå upp. Jag tog mig snabbt ut i köket och fick igång kaffet, kollade ut genom fönstret för att försöka få en uppfattning om vädret, men klockan var ens inte fem och det var becksvart ute… Jag intalade mig själv att det inte regnade, men försökte ändå flera gånger titta ut fast jag möttes hela tiden av samma becksvarta syn medan jag åt fil och flingor. Kaffet hade runnit ned under tiden och termosen fylldes upp, burken med mackorna lades ned i väskan och kläderna drogs snabbt på innan jag öppnade ytterdörren. Det regnade ute…
Jag packade snabbt in det sista i bilen och tänkte att det slutar nog snart. Väl framme vid sjön regnade det ännu mer, så regnkläderna åkte på och sedan var det bara att börja bära ned grejerna till båten för nu skulle det bli premiär i dubbel bemärkelse. Höstsäsongen efter de gröna ilskna damerna skulle starta och det skulle även bli premiär i nya båten. En gammal blå Ryds 425 som jag köpte för några tusenlappar i slutet av augusti. Inget lyxåk, inte ens i närheten men en perfekt båt till flötestrolling, och det är allt jag begär! Jag kommer fixa till detaljerna med tiden för att få den precis som jag vill.

När prylarna var i båten, så sköt jag ut den från bryggan och efter bara några meter så avtog regnet och sjön låg snart spegelblank. Inte det mest optimala gäddvädret men det är ändå något speciellt med en spegelblank sjö!
Väl framme vid dagens startplats kunde jag stänga av pannlampan och började rigga spöna och efter några minuter låg det första flötet ute, en alltid lika härlig och förväntansfull känsla infann sig. Att se ett flöte är för mig något magiskt, när som helst kan det försvinna och kanske är det just det som är så magiskt, det visuella att flötet är där ena sekunden och nästa är det borta…

Jag rörde mig sakta fram över sjön, betesfiskarna hade jag på 1,5 meter respektive 2,5 meter under ytan till en början men justerade dem under fisket gång.
Djupet där jag började fiska höll sig omkring 3,5 – 5 meter. Sen planar det ut och det blir ett djup mellan 3-4 meter på ett rätt stort område med lite branter och öar här och var.

Efter knappt tjugo minuter så dök ena flötet och baitrunnern började knarra sådär härligt! Jag fällde snabbt över bygeln på rullen för att minska motståndet för gäddan innan jag plockade upp spöt från spöhållaren och vevade in löslinan mellan mig och sjövargen. Jag satte in ett mothugg och möttes av bättre motstånd, jag gjorde ännu en svepande rörelse med spöt för att försäkra mig om att krokarna satt. Gäddan svarade med att göra en härlig rusning så slirbromsen fick jobba lite. Efter några rusningar och rejäla knyck i spöt kunde jag tillslut håva höstens första gädda. En bra första fisk på 5-6 kilo och en längd på 97 centimeter.
Medan gäddan vilade sig i håven tog jag fram kameran och stativ för att föreviga min första gädda i nya båten och den första vargen för hösten!

Jag fortsatte sedan fram över den spegelblanka ytan, efter en stund kom det även lite dimma krypandes över sjön men som tur var så försvann den efter kanske en timme och istället blev det lite vind så ytan krusade sig. Jag gled sakta utmed en kant och helt plötsligt så började rullen skrika från innerspöt, men tyvärr spottade gäddan.
Fast det var skönt att höra ljudet då det hade varit väldigt tyst i några timmar. Det enda ljudet jag hade hört förutom fåglarna var från en röjsåg långt bort, det var inte en enda båt till ute på sjön. Jag åt mina äggmackor, drack mitt kaffe och bara nöjt av tillvaron!

De mörka molnen hade börjat lätta lite på himlen under förmiddagen och när klockan var lite efter elva kom jag ut på ett plattare parti av sjön där djupet var cirka 3,5 meter när det fullständigt vrålade till i högerspöt och det sprutade ut lina. Jag satte snabbt in ett mothugg och båten vred runt sig och jag möttes av rejäla knyck i spöt, jag stod med ett enormt leende och ett underbart adrenalinpåslag och drillade ännu en gädda. Efter en fight med flera rusningar kunde jag håva ännu en bättre fisk. Denna var lite grövre än den förra och hade några centimeter till men då den hade gapat rejält över betesfisken och det tog lite tid att få loss krokarna så valde jag att inte ”kladda” för mycket utan lät gäddan få gå tillbaka direkt efter den fått vila en stund i håven. Men uppskattade den till att vara strax över 100 centimeter och omkring 6-7 kilo.

När klockan blev tolv så var det dags att bryta och bege sig hemåt till verkligheten igen, men jag klagar verkligen inte på min premiär, två bra fiskar och jag fick lite information kring detaljerna i båten. Så det känns som det kan bli en riktigt bra höst!